I onsdags var de halloween och nu är de alla helgona helgen..
I torsdags köpte jag en stor påsen godis ifall de skulle komma några "spöken" och ringa på dörren. Ja man vet ju aldrig vi svenskar har ju börjat klä ut oss då de är halloween som vi ungefär gör när vi går runt som påskkärringar men då skilljer sig ju kostymerna åt från snäll liten påskkärring till kanske ett grönt monster, iaf så köpte jag en STOR påse godis och de har inte ringt på ett enda spöke så ja godiset stoppar vi i oss själva...
Igår var jag och syrran till Alfta och tände ett ljus på gamelmormor och gamelmorfars grav. De lyste fint på hela kyrkogården av alla ljus som nära och kära tänt vid de sina.
När vi stod där berättade syrran att hon hade läst att ( nu kommer jag inte ihåg ordagrant men... ) på allahelgonafton så är fönstret mellan andevärlden och vår värld rätt tunn så andarna har lättare att ta sig igenom till vår värld igen. Hur de stämmer har jag ingen anning om men på nått vis så tyckte jag de lät lite mysigt :)
Jag tycker att man tänder ett ljus för att minnas de som funnits och för att hedra. Sen om man gör de just under alla helgona eller inte spelar väl kanske ingen större roll.
Vi kanske borde tända ett ljus för de vi har omkring oss oxå och hedra dem och vara glada åt de fina människor vi har i vår närhet.
Vi har nyss käkat frukost.. en rätt sen frukost, men va gör de det är ju lördag :)
Vilken tur ni har som får äta allt spökgodis själva. :-)
SvaraRaderaJa det lät lite mysigt det där med fönstret mellan andevärlden och vår värld.
Jag är urusel på att gå till kyrkogården. Har aldrig riktigt gillat det. Tänder hellre ett ljus här hemma och tänker på min mormor och morfar och farfar och farbror Bengt och alla andra vi saknar omkring oss.
Gillar din idé om att tända ett ljus för de vi har omkring oss och glädjas åt att de finns just omkring oss.
Kram.