Summa sidvisningar

måndag 21 oktober 2013

Som den obekväme jag är

Idag har jag träffat min handläggare på arbetsförmedlingen ordentligt för första gången sen jag skrev in mig i Juni.
Jag var där för att upprätta en ny handlingsplan då min första gått ut och som heller inte var något mer än ett papper med en massa datum på då jag skulle redovisa sökta arbeten och ev förändringar.

Iaf idag skulle jag få en ny handlingsplan och eftersom att de var fyra månader sen sist så har jag hunnit funder en hel del över vad jag vill och på villket vis arbetsförmedlingen skulle kunna hjälpa mig för att så snart som möjligt få ett nytt arbete.
Jag förberedde mig hemma innan jag skulle dit och skrev en lapp med mina frågor och funderingar.
Väl där pratar handläggaren om mina tidigare erfarenheter på mina tidigare anställningar och konstaterar att jag söker ju bra med jobb i de yrken jag skulle kunna få, dvs inom administration då jag jobbat mycket med sådant och inom kundtjänst.
Jag plockade upp min lapp då handläggaren frågade om jag hade några frågor och funderingar och så började jag att beta av de jag punktat upp på min lapp.
* Vad har ni för utbildningar att erbjuda mig?
* När kan jag få gå en sådan?

Handläggaren plockade fram deras hemsida och började läsa innantill vad de hade för utbildningar.
Jag har själv varit in där sa jag, men tänkte att du kanske kunde berätta lite mer om dem?
Handläggaren läste upp från de som stod på hemsidan och berättade endel.
Då jag märkte att hon utelämnade de utbildningar som är lite mer "manliga" så sa jag
- Än lastbilskort då? Kan ni hjälpa mig att få ett lastbilskort? Jag har sen tonåren varit intresserad av att köra lastbil.
Jag fick till svar att de kunde inte hjälpa mig till ett lastbilskort för att jag hade inte varit arbetslös tillräckligt länge.
Min nästa fråga var då hur länge jag måste ha varit arbetslös för att få gå en av deras utbildningar och fick till svar - Minst fyra månader!
Jaha sa jag, men eftersom att jag skrev in mig i mitten på juni så har jag ju nu varit arbetslös i fyra månader och borde väl kunna få gå en kurs!?
Njaa kom de till svar, du vet vi måste ju låta de som varit långtidsarbetslösa gå först sa handläggaren.
Då vi även pratat om en administrativ kurs som ev skulle starta snart igen som skulle ge de som redan jobbat lite inom de administrativa området mer kundskap och på så vis bli mer attraktiva på arbetsmarknaden så sa jag att jag självklart ville gå den med då de skulle kunna hjälpa mig att få ett jobb iom att jag får mer på fötterna när jag söker sådana arbeten.
Den kursen kanske kanske jag skulle kunna få gå, men hon visste inte säkert och skulle återkomma till mig om detta senast sista november. Mer än en månad bort!
Handläggaren fortsatte att knappa på sin dator och skrev ut platsförslag efter platsförslag åt mig tills jag frågade igen, - Än en starta eget kurs då? Jag har ju en liten ide men för att genomföra något så stort som att starta eget så måste jag ju ha mer på fötterna än de jag har.
Och oh visst skulle jag kanske kunna få gå en sådan kurs.Och hade jag dessutom en affärs ide så var de kanske lättare för dem att låta mig få en plats än om jag inte hade haft en affärside.

Inför mitt möte med arbetsförmedlingen hade jag förberätt mig och hade en gnutta hopp om att de kanske skulle kunna hjälpa mig med en av deras utbildningar. Men de lät inte alls så troligt då jag inte varit arbetslös tillräckligt länge och då de måste ta de som varit långtidsarbetslösa först. Handläggaren påpekade även att de skulle dra ner på platser och Jag kunde ju Inte få en plats eftersom att de inte fanns någon plats för Mig för jag hade inte varit arbetslös tillräckligt länge.
Jag är en person som har viljan och engagemanget att göra saker, få saker gjorda och att komma någonvart här i världen.
Detta talade jag om för min handläggare, och att jag hemskt gärna skulle vilja gå en kurs.
Men som sagt de fanns inte tillräckligt med platser. Så även om jag har viljan och engagemanget att göra något för att ordna min situvation som arbetssökande så finns det ingen plats för mig.

Varför sätts de inte in större åtgärder från början när en arbetslös kommer och skriver in sig på arbetsförmedlingen.
Varför inte ha utbildningar att erbjuda från början? På så vis kommer fler få mer på fötterna och komma ut i arbete fortare.
Under mitt möte med handläggaren då de flera gånger påpekades att de inte fanns platser på någon utbildning för mig så slog det mig.
Kraven på de arbetslösa ökar medans regeringen drar in på hjälpen som finns att få som idag redan är näst intill obefintlig. Hur går detta ihop?
Hur ska en arbetssökande kunna ha användning av arbetsförmedlingen då det inte finns några platser att erbjuda? och heller inte finns tillräckligt med personal att möta alla arbetslösa.
På  min handlingsplan står det att arbetsförmedlingen ska höra av sig till mig vissa datum och kolla hur det går med mitt jobb sökande. Min handläggare sa till mig att de troligaste var att de ringde eller skickade ett e-mail för de hade ingen tid att träffa mig personligen.

Arbetsförmedlingen måste man i dagens läge vara inskriven på för att ha rätt till a-kassa och den arbetssökande har en massa förpliktelser och bestämmelser att följa för att kunna få sin a-kassa, men vart finns arbetsförmedlingens förpliktelser gentemot den arbetssökande? så att den arbetssökande kommer ut i jobb eller får en möjlighet till utbildning?
Något är väldigt bakvänt och är det inte ironiskt att Sverige inte satsar mer på sina arbetslösa för att hjälpa dem ut på arbetsmarknaden.

Idag kände jag mig väldigt obekväm som kom med alla mina frågor, ideer och min vilja att förändra min arbetslösa situvation. Jag är gärna obekväm och talar gärna om vad jag tycker för kanske de kan göra någon skillnad!
Jag talade om vad jag tyckte om allt detta till min handläggare och bad denna att ta det vidare till sin chef eftersom att jag inte har tillgång till att prata med någon som är högre uppsatt i arbetsförmedlingen. Om denne tar detta vidare får jag aldrig veta men kanske kanske min åsikt gör någon skillnad eller iaf sår ett litet frö.

Summa sumarum av detta möte med min handläggare är iaf att jag antagligen kommer ha väldigt svårt att få gå en utbildning via dem pga att jag inte har varit arbetslös tillräckligt länge för att räknas till de långtidsarbetslösas skara och har jag tur så kanske jag får gå en starta eget kurs och jag kommer antagligen inte få ut mer av arbetsförmedlingen än en massa plastanvisningar.
Nästa möte med arbetsförmedlingen för min del är om fyra månader, då har jag varit arbetslös i åtta månader!
Ska de verkligen behöva var på det här viset?
Det måste väl till en förändring!?
Arbetsförmedlingens nya chef får ta och hugga i med hårdhandskarna och se till att något blir gjort åt detta vansinne.
Ingen vill vara utan pengar och gå med knapper a-kasse inkomst månad ut och månad in.

Så här finns jag, engagerad med en stor vilja att göra något och är inte rädd för att vara obekväm eller säga vad jag tycker, Jag är inte farlig för att jag har detta driv och heller inte rädds av att bli lite obekväm, de sist nämda egenskaperna är inte alltid så uppskattade i vissa fall men vill man som arbetsgivare ha en tjej som är orädd med engagemang, glädje att arbeta och en stor vilja att arbeta och hjälpa till så att arbetsplatsen fungerar bra så finns jag här att anställa!



2 kommentarer:

  1. Jag förstår dig, syrran.
    Arbetsförmedlingen är ena riktiga cock-block's.
    Jag måste tyvärr be dig att inte hoppas på för mycket vad det gäller de där telefonsamtalen och mailen som du skulle få, jag har bara fått mail eller telefonsamtal från arbetsförmedlingen när jag missat att göra något, mailat dem för att det är något jag undrar eller så hör de av sig för att tala om att din handläggare av någon anledning har ställt in mötet som varit bokat i minst flera veckor.

    Räkna med att få göra allt och lite till själv för det ända arbetsförmedlingen kommer att göra är att säga åt dig vad du ska göra, bland annat att söka jobb och söka jobb och söka jobb komma när de kallar dig till diverse grejer (möten, rekryteringsträffar med mera), gå på jobbcoaching, söka jobb igen, gå hos en ny jobbcoach, och så snurrar det onda hamsterhjulet vidare.

    Det här muntrar säkerligen inte upp dig, men eftersom att jag vet att du som jag kommer från minst tre generationer av envist folk så säger jag till dig:
    Stå på dig, envisas med precis allt för det är bara du som kan ta dig ur
    din situation. Du har uppbackning av din familj som älskar dig och vet att du klarar allt du ger dig fan på och för himlens skull; gråt när det känns för jävligt.

    Kram! Älskar dig storasyster!

    SvaraRadera
  2. Vilken bra blogg! Och vilken bra kommentar från Linn.
    Jag funderar över om arbetsförmedlingen inte vill göra något eller hjälpa dig så här till en början bara för att du ska bli mer uppgiven och håglös? Bort med lite självförtroende och driv. Eller om det är för besvärligt för dem att göra något för en arbetssökande som har egna idéer?
    Arbetssökanden som tappat självförtroende, vilja och driv är nog mycket lättare att handskas med och efter fyra månader till med arbetslöshet så kanske de hoppas att du ska bli "mörare".
    Nä, nu är jag nog stygg i mina tankar. Men jag kan inte förstå dessa väntetider. Om de hjälper dig idag eller om ett år då du kan räknas till de långtidsarbetslösa borde väl inte spela nån roll. Ju snabbare den arbetslöse får arbete eller utbildning borde vara en fördel. Om inte annat för deras statistik... Men med många arbetssökande så kanske några av deras jobb är säkrade?

    Jag förstår inte och kommer nog aldrig att förstå hur arbetsförmedlingen jobbar...

    Stå på dig!
    Kramen.

    SvaraRadera